Imorgon firas Sverigefinnarnas dag och det får mig att tänka på när jag upptäckte att jag hade en väldigt stor andel svenskfinska anor i mitt släktträd.

Farmors far Edvin (bilden ovan) levde största delen av sitt liv kring Smedjebacken i Dalarna, men han föddes i Hällefors församling 1881. Hans föräldrar var torpare och dagkarlar i de norra delarna av socknen, nära silvergruvan i Hällefors. Detsamma gällde hans far- och morföräldrar och även nästa generation bakåt i tiden.

Alla dessa torpares mödor och slit är värda all heder – men det kanske inte är det mest spännande för en släktforskare.

Därför blev jag uppspelt och glad när jag för första gången såg födelseorten Säfsnäs i kyrkoboken. Det var Edvins farfars mor Anna Stina Hindersdotter, född 1798, som kom därifrån. Vad spännande! Den platsen hade aldrig dykt upp i mitt släktträd förut!

Från Hällefors till Säfsnäs

Det visade sig att Anna Stinas föräldrar och även deras föräldrar levde i Säfsnäs. Nu befann jag mig i kyrkböcker från den första delen av 1700-talet och det började bli riktigt svårt att tyda vad som stod i kyrkböckerna. Som vanligt när det kör ihop sig i släktforskningen tog jag hjälp av Google. Jag var först och främst nyfiken på vad Säfsnäs var för plats i början av 1700-talet.

Säfsbyn är ursprungligen en finnby, anlagd på 1600-talet av svedjebrukare.

… läste jag på Wikipedia. Jag hade ett vagt begrepp av vad svedjefinnar var för något, jag trodde att jag hade hört något avsnitt av radioprogrammet Släktband eller kanske sett ett avsnitt av TV-programmet Vem tror du att du är? som handlade om svedjefinnar.

De befolkade den svenska ödemarken

För att göra det hela kort så upptäckte jag att det fanns supermycket intressant läsning om svedjefinnarna, eller skogsfinnarna som de också kallas. Hur de i slutet av 1500-talet (när Finland var en del av Sverige) kom från Savolax-området i nuvarande sydöstra Finland för att bosätta sig i skogarna i mellersta och norra Sverige.

I Finland var det oroliga tider på grund av krig, svält och brist på mark. I Sverige fanns däremot stora, helt obefolkade områden som staten ville befolka för att få fler skattebetalare. De lockade dock de finska svedjebrukarna med ett antal års skattefrihet om de flyttade hit.

Namnet svedjefinnar kommer från den teknik de använde för att bruka jorden. De brände ned skog för att sedan så en speciell sorts svedjeråg, vilket gav mycket större skördar än de svenska bönderas vanliga jordbruk.

Det finns mycket att säga om skogsfinnarna, men det mest intressanta tycker jag är deras kultur som levde vidare i många släktled. Så sent som på 1900-talet fanns det finska språket kvar i Värmland och i viss mån finns den skogsfinska kulturen kvar än idag. Den kan ses i form av finska ortnamn, finska maträtter och några få av gårdarna som fortfarande står kvar i de gamla finnskogarna.

Skogsfinnarna bosatte sig i ödemarker långt från svenska byar. Deras svedjebruk var illa omtyckt av svenska bönder som ansåg att de brände ned deras fäbod-skogar och av bruken som behövde skogen till träkol (som användes i smedjorna för att göra järn). Utöver (eller kanske på grund av) detta trodde man att finnarna i skogarna var trollkunniga.

Alla släktgrenar leder till Finland

Jag tyckte att det var så intressant att läsa om skogsfinnarna att jag riktigt hoppades att min släktgren i Säfsnäs skulle härstamma från dem. Mina förhoppningar skulle infrias – och så mycket mer därtill.

Efter mer forskning kunde jag konstatera att bara tre generationer innan Anna Stina Hindersdotter fanns finska efternamn! Siikainen, Tiainen, Karttuinen, Kemppainen, Korhoinen och Räisäinen.

Faktum är att den största delen av släkten på farmors pappa Edvins sida härstammar från skogsfinnar. Det visade sig, att inte bara den släktgren som kom från Säfsnäs har finskt ursprung, utan även de grenar som har funnits i Hällefors i alla tider.

Nästan alla släktled på Edvins sida som jag utforskade slutade med en person med finskt efternamn någon gång på 1500-talet (längre bakåt än så är svårt att komma).

Och ja, flera av leden slutade till och med med samma person. I mitt släktträd finns alltså personer som är släkt med varandra längre tillbaka i tiden. Det kallas inom släktforskningen för anförlust och är inget ovanligt, speciellt inte i små avlägsna socknar och byar i Sverige.

Simon, Göran och Maria – några av mina skogsfinska anor

Det finns en del nedskrivet som kan berätta om enskilda skogsfinnar, och vissa av dem är väl ihågkomna än idag.

Simon i Sången (ca 1570- 1612)

Min farmors farfars mormors mormors morfars farfars far.

En man vid namn Simon Jakobsson Puttoinen ska ha varit en av de första att bosätta sig i Hällefors-trakten. Omkring år 1590 byggde han sig ett torp vid sjön Sången och kallas därför just för Simon i Sången. Han fick fyra söner och idag, drygt 400 år senare, finns en sammanställning med nästan 10 000 av hans ättlingar.

Göran som upptäckte silvret (1600-1686)

Min farmors farfars mormors mormors morfars farfar.

En av Simon i Sångens söner hette Göran Simonsson. Omkring år 1635 upptäckte han silverfyndigheter i skogarna norr om Hällefors. Bara några år senare anlade staten Hellefors silververk på samma plats. Det fanns kvar i olika former en bra bit in på 1900-talet.

Trollkäringen Solbergs-Greta (1762-1821)

Min farmors farfars farmors mors kusin.

I en uppsats om skogsfinnarna i Säfsen läste jag om den intressanta kvinnan Greta Puuroinen (Tiainen). Det finns tydligen många sägner om henne och hennes kontakt med det övernaturliga. Hon ska ha kunnat bota sjukdomar och sia om framtiden med hjälp av ramsor, besvärjelser samt en formation av en björk och en gran som växt ihop och bildat en ögla. Där kröp hon igenom för att få magiska krafter.

Solbergs Greta som hon kallas, var kusin till min fm ff fm m Maria Matsdotter (1763-1828). Båda föddes i Dunderberget i Säfsnäs bara ett år efter varandra och deras fäder var bröderna Lars Larsson Tiainen (1720-1793) och Mats Larsson Tiainen (1724-1795).

Källor och mer läsning:

Skogsfinnarna. FINNSAM.

Skogsfinnarna tämjde svenska landskap. Dick Harrison, Svenska Dagbladet. 24 feb 2013.

Skogsfinnar. Radioprogram från Släktband, Sveriges Radio. 13 feb 2006.

Historia Hällefors kommun. Hellefors.se.

Magi och folktro. Finnskogarna.com.

Skogsfinnarna i Säfsen – uppsats i tre delar. Mariana Grahn, Anna Ivars, Emma Thorin och Susanne Andersson. 2009.