Har du hört talas om DNA-släktforskning? Det har verkligen exploderat i popularitet de senaste åren. Släktforskning och modern teknik går faktiskt hand i hand, tro det eller ej. DNA-släktforskningen är nog det bästa exemplet på detta. Supermodern teknik kompletterar dammiga kyrkböcker och gör släktforskningen så mycket mer spännande!

Din historia finns i ditt DNA

Som du förstår har DNA-släktforskning alltså att göra med att du analyserar ditt DNA. I dina gener finns ju spår från många generationer innan dig. Om du och jag har en gemensam släkting någonstans i våra släktträd har vi sannolikt en bit DNA som ser exakt likadan ut. Jämför vi vårt DNA får vi en matchning som talar om att vi är släkt.

Enkelt förklarat är det precis så som DNA-släktforskningen går till – ditt DNA jämförs mot en allt större databas av andra släktforskares DNA och ett antal matchningar uppstår. Sen är det upp till dig och dina matchningar att lista ut exakt hur ni är släkt. Vem var er gemensamma förfader?

Det finns hur mycket som helst att lära sig om vårt DNA. Är du mer nyfiken på DNA-släktforskning finns mycket bra läsning i Peter Sjölunds blogg och i boken Släktforska med DNA av samma författare.

Kan en livslång gåta få svar?

Jag började bekanta mig med DNA-släktforskning i höstas då jag skickade in ett första test med mitt DNA. Jag började med ett autosomalt DNA-test. Då analyserades gener från både min mammas och min pappas sida. Mer om resultatet från det testet kommer garanterat i ett annat blogginlägg.

Farfar 18 år

Farfar 18 år. På stora bilden längst upp är farfars mamma, förmodligen med farfars halvbror.

Anledningen till att jag skriver om DNA-släktforskning just nu är för att jag precis har skickat in ett nytt test. Den här gången gäller det farfars Y-DNA. När jag för första gången hörde talas om DNA-släktforskning slog det mig: Den här nya tekniken kanske kan hjälpa mig att lösa min allra största släktforskargåta. Vem var farfars far?

Nu har jag lärt mig tillräckligt mycket för att veta hur jag ska gå till väga och hur jag ska analysera eventuella svar. Jag har även vågat fråga farfar om han kunde tänka sig att göra ett test, och nu är det postat och klart. Om 1-2 månader kanske jag får en första ledtråd. Det kommer att krävas en hel del tur, lite skicklighet och kanske lång tid innan jag kan komma fram till något avgörande. Men det är självklart värt ett försök.

Om det finns en liten chans att ge farfar svar på frågan som han har funderat på hela sitt liv så vill jag ta den.

Stay tuned för en uppdatering om hur det går!